Efter att Christian III och Gustav Vasa avlidit 1559 respektive 1650 fick de båda rikena nya unga ärelystna kungar i Fredrik II i Danmark och Erik XIV i Sverige. Snart skulle de också kasta sig in i ett blodigt och kostsamt krig mot varandra.

Bakgrunden till det Nordiska sjuårskriget som utbröt 1563 var Sveriges engagemang i Baltikum, vilket gjorde att man kom på kollisionskurs med bl.a. Danmark. Kriget blev långvarigt, dyrt och blodigt utan att någon egentlig segrare kunde utses.

Danskarna hade dock i krigets början lyckats erövra Älvsborgs fästning, som var Sveriges enda hamn i väster. Skåne, Halland och Bohuslän var vid den här tiden danskt. För att återfå fästningen var Sverige tvungna att betala en enorm summa på 150000 daler silvermynt i lösen, den så kallade Älvsborgs lösen 1570.

För att få fram lösensumman utgick extra skatter. En tiondel av all boskap och lösegendom var landets invånare ålagda att betala. De taxeringslängder som än idag finns bevarade ger historikerna ett unikt källmaterial till den ekonomiska situationen för 1500-talets befolkning.

Sverige lyckades betala och återfick Älvsborg. Fästningen skulle sedan på nytt erövras av danskarna 1612, vilket resulterade i en andra Älvsborgs lösen 1613.