1658 - Freden i Roskilde

1657 var Sverige inblandat i krig med Polen, som den svenske kungen Karl X Gustav hade svårt att vare sig vinna eller avsluta. I denna situation, när Sverige tycktes ha kört fast, kom det danska försöket till revansch för freden i Brömsebro 1645, där man tvingats till stora landavträdelser.

Karl X Gustav välkomnade dock krigsförklaringen, då han fick en anledning att överge Polen. I Ilmarsch tågade man mot det danska Jylland, som erövrades på sensommaren och hösten. De danska öarna tycktes dock ohotade och säkrade av den starka danska flottan. Sedan kom vintern med sträng kyla, vilket gjorde att isen frös till. I månadsskiftet januari-februari 1658 beslutade Karl X Gustav sig för att våga en blixtmarsch över Lilla och Stora Bält. Det lyckades och danskarna blev fullständigt överraskade. Helt plötsligt var Köpenhamn och hela riket hotat.

Danskarna hade inget annat val än att söka fred, en fred som kom att bli mycket hård för Danmark. Sverige fick Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän, Trondheims län och Bornholm. Freden i Roskilde 1658 visade också tydligt att Danmarks storhetstid, som den dominerande makten i Norden, var förbi.