1864 - Dansk-tyska kriget

Hertigdömena Schleswig och Holstein på södra Jylland hade sedan länge varit knutna till Danmark i en personalunion. Men hertigdömena hade också starka band till det tyska riket. Särskilt Holstein, som var ett tyskt hertigdöme med den danske kungen som hertig. Befolkningen var också blandad, det fanns såväl dansktalande som tysktalande.

Under 1800-talet blossade nationalistiska stämningar upp. Danska grupper vill knyta området närmare Danmark, medan tyska grupper drömde om en tysk stat. Danskarna var först och främst intresserade av Schleswig, men frågan komplicerades av att de båda hertigdömena varit förenade med varandra sedan århundrade.

1848 tog sig konflikten väpnade former, då det Schleswig-holsteinska kriget utbröt efter att ett uppror blossat upp bland den tyska befolkningen. Danmark segrade den gången, men det omstridda området kom även i fortsättningen att styras som en separat enhet.

1863 genomdrev den danska regeringen den sk. november-författningen som inlemmade Schleswig, men inte Holstein, till Danmark. Som ett svar på detta anföll Österrike och Preussen Danmark året efter, vilket slutade med en svår fred för Danmark. Schleswig-Holstein förlorades.

Efter första världskriget och en folkomröstning 1920 återfick Danmark norra Schleswig.