1944 - Island utropar sig till republik

Island hade sedan 1918 haft en stor självständighet gentemot Danmark. Man var förenad med Danmark under en gemensam kung och försvaret och utrikespolitiken var under dansk domän. Den tyska ockupationen av Danmark medförde med andra ord att Island stod mitt i ett världskrig utan försvar. Island var dessutom en militärt strategisk viktig punkt i Nordatlanten.

Strax efter Tysklands angrepp på Danmark begärde Storbritannien att få beskydda Island. Islänningarna tackade nej med hänvisning till sin neutralitet. Britterna svarade med att den 10 maj 1940 landsätta trupper och ockupera ön. Island protesterade, men många var tacksamma för att britterna hunnit före tyskarna. Den brittiska ockupationen upphörde sedan formellt 1941, när USA i avtal med Island tog över försvaret av ön. De amerikanska trupperna kom som mest att uppgå till 40000 man, vilket översteg antalet vuxna isländska män.

Truppnärvaron på Island, som alltså var mycket stor i förhållande till den isländska befolkningen, stimulerade ekonomin. Arbetslösheten försvann och fiskeexporten blomstrade.

1944 höll man en folkomröstning huruvida man skulle bryta banden med Danmark eller inte. 97% av befolkningen visade sig vara för självständighet och samma år utropade sig Island sålunda till en egen republik. Som första president valdes Sveinn Björnsson.